Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om IK Vista
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från IK Vista.
IK Vista
Följ oss för uppdateringarFör den ideella föreningen
Idrottsklubben Vista med hemort i Kaxholmen Huskvarna, Jönköpings kommun.
Bildad den 28 maj 1935. Organisationsnummer 826000-1527
Stadgarna fastställda av årsmöte den 31 januari 1993.
Ändringar beslutade åren 1995-2007 finns förtecknade i utgåva daterad 2007-02-26
Ändringar beslutade åren 2008-2016 finns förtecknade i utgåva daterad 2016-02-22
Ändring 2019-02-27 §§ 13 och 15
Ändring 2020-02-25 Anpassningar till RF:s normalstadgar
Ändring 2021-02-25 § 21 p12a och d, § 25, § 29
Idrott är fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation, eller uppnå tävlingsresultat.
Idrott skall inriktas på att utveckla individen positivt i såväl fysiskt och psykiskt, som socialt och kulturellt avseende.
Idrott skall utformas och organiseras så, att den i någon form blir tillgänglig för alla och kan ge varje utövare tillfredsställelse med hänsyn till vars och ens värderingar.
Idrott skall organiseras enligt demokratiska principer, varvid individuellt inflytande och ansvarstagande eftersträvas i gemensamma angelägenheter.
Idrott skall verka som internationellt kontaktmedel och respektera människors lika värde.
Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottens mål och inriktning” enligt ovan, samt med särskild målsättning
att Främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang
i föreningslivet.
att Främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgruppen som jämställdhet mellan könen.
att Medverka till meningsfull fritid för barn och ungdomar. att Engagera fler ungdomar i föreningslivet.
att Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för drogfrihet och en dopingfri idrott.
(att-satserna antagna genom årsmötesbeslut 1997-02-17)
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Förening tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen, samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
Föreningens firma tecknas av styrelsen gemensamt eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av särskild utsedd person.
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o. m. 1/1 t. o. m. 31/12.
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte, eller avgörs i trängande fall av styrelsen.
Talan i tvist där parterna är enskild medlem, funktionär, förening, IdrottsAB, SDF, DF, SF eller RF får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s stadgar eller SF:s stadgar, avgöras enligt fastställt reglemente för Idrottens skiljenämnd.
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. ska arkiveras t.ex. i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart delges vederbörande SF.
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Medlemskapet gäller tills vidare.
Alla personer som vill stödja föreningens ändamål har rätt att beviljas medlemskap. Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att sökanden kommer att motarbeta föreningens ändamål, idrottens värdegrund eller på annat sätt skada föreningens intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan ska fattas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Innan sådant beslut fattas ska personen i fråga ges tillfälle att inom viss tid, minst 14 dagar, yttra sig över de omständigheter som är anledningen till att medlemskap ifrågasätts.
I beslutet att avslå medlemsansökan ska skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande ska iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen skickas till den som fått avslag på medlemsansökan. Beslut att avslå medlemsansökan får överklagas av den berörde inom tre veckor till vederbörande SF enligt reglerna i 15 kap. RF:s stadgar.
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta. Har medlem vid sådant utträde inte betalat föreskrivna avgifter till föreningen, bestämmer föreningsstyrelsen om de ska betalas eller inte.
Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår, får föreningen besluta om medlemskapets upphörande.
Om inte annat beslutas upphör medlemskapet enligt första eller andra stycket när medlemmen avförs från medlemsförteckningen. Personen ska underrättas om att medlemskapet har upphört.
Medlem får, utan iakttagande av 11 § andra stycket, uteslutas om medlemmen, trots påminnelser, har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter.
Medlem får också uteslutas om medlemmen motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot föreningens stadgar, idrottens värdegrund, eller på annat sätt skadat föreningens intressen.
Uteslutning gäller tills vidare. Beslut om uteslutning får dock begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas förrän medlemmen, inom viss av föreningsstyrelsen angiven tid, minst 14 dagar, fått tillfället att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet om uteslutning eller varning skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande av beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skickas till medlemmen. Beslut om medlemskapets upphörande eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas till vederbörande SF enligt reglerna i 15 kap. RF:s stadgar.
Beslut om upphörande av enskilds medlemskap gäller inte förrän klagotiden utgått, eller då beslut överklagats, ärendet blivit slutligt avgjort.
Medlem
Medlem som betalat medemsavgift har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Föreningen har därvid rätt att uppställa särskilda villkor för utövande av vissa uppdrag.
Vid deltagande i tävling eller uppvisning representerar medlem sin förening. Föreningen bestämmer förutsättningarna för medlems deltagande i tävling eller uppvisning. För deltagande i tävling eller uppvisning utanför Sverige krävs vederbörande SF:s godkännande.
Är arrangören av tävlingen eller uppvisningen inte ansluten till det SF som administrerar ifrågavarande idrottsgren, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av februari månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet och förslag till föredragningslista ska av styrelsen senast tre veckor före mötet tillhandahållas medlemmarna på sätt styrelsen bestämt. Vidare ska kallelse och förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida och anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats.
Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening, eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen.
Verksamhetsberättelse, årsredovisning/årsbokslut, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande, ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem (motion) skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter senast den 31 januari, och under mötesåret fyller lägst 15 år har rösträtt på möte.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Vårdnadshavare har dock rätt att företräda sina omyndiga barn som är 15 till 17 år.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
Beslut fattade av årsmöte och extra årsmöte gäller från årsmötets avslutande om inte annat sägs.
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen eller till revisor eller revisorssuppleant i föreningen.
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
Beslut i fråga av större ekonomisk eller annan avgörande betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet på sätt styrelsen bestämt. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats, till exempel hemsidan.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast den eller de frågor som angetts i förslaget till föredragningslista behandlas.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i §§ 17, 18 och 19.
Valberedningen består av ordförande och minst en övrig ledamot valda av årsmötet. Strävan skall vara att antalet övriga ledamöter är lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas representerade.
Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen ska bereda valen inför kommande årsmöte, och ska i detta arbete fortlöpande under verksamhetsåret följa styrelsens och revisorernas arbete.
Valberedningen ska senast två månader före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Därefter ska valberedningen informera medlemmarna om eventuella avsägelser. Valberedningen ska upplysa medlemmarna om att de har rätt att inkomma med förslag på kandidater.
Senast tre veckor före årsmötet ska valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag, samt meddela namnen på de personer som i övrigt har föreslagits inför valberedningen.
Innan kandidatnominering påbörjas på årsmötet ska valberedningen meddela sitt förslag beträffande det val nomineringen avser.
De som ingår i valberedningen får inte obehörigen röja vad de i denna egenskap fått kännedom om.
Föreningens räkenskaper och förvaltning ska årligen granskas av de av årsmötet utsedda revisorerna.Revisorerna ska vara oberoende av dem som de har att granska.
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens och sektionernas förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
Styrelsen består av ordförande samt 4 till 6 övriga ledamöter, samt 2 till 5 suppleanter Strävan ska vara att styrelsen ska bestå både av kvinnor och män.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, och de övriga befattningshavare som behövs.
Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men har yttrande- och förslagsrätt. Adjungerad ledamot får utses till befattning inom styrelsen.
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen ska - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
Ordföranden ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter enligt föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut. Har ordföranden förhinder ska vice ordföranden träda in i ordförandens ställe.
Styrelsen ska besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt genom en särskild upprättad arbetsordning.
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, Ordföranden är skyldig att kalla till sammanträde då minst två ledamöter har begärt det. Underlåter ordföranden att utfärda kallelse får de som gjort framställningen kalla till sammanträde.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde, eller med hjälp av annan teknisk utrustning. Sådant beslut skall anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde eller beslutsfattande enligt föregående stycke skall protokoll föras. Protokoll ska undertecknas av mötesordföranden och utsedd protokollsekreterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem, anställd, eller annan utsedd person.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan fråga.
Kommittéer/utskott utses av föreningsstyrelsen.
Föreningen har för sin idrottsliga verksamhet följande sektioner och kommittéer/utskott:
Sektion:Friidrott/Orientering/SkidorFöreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som de underliggande organen har.
För sektioner: Se §§ 31, 32 och bilaga till § 30.
Den som fått bemyndigande av styrelsen enligt 30 § ska fortlöpande underrätta styrelsen genom återrapportering i den ordning som styrelsen fastställt i instruktion.
Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande och minst tre övriga ledamöter. Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade medlemmar av möte i januari med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren vilken handhas av sektionen. Röstberättigade är de som är medlemmar den 1/1 och har betalat föregående års medlemsavgift.
Kallelse till sektionsmötet och valberedningens förslag ska av sektionsstyrelsen och valberedningen senast tre veckor före mötet tillhandahållas medlemmarna på sätt sektionsstyrelsen bestämt. Sektionsmötets val av sektionsstyrelse skall underställas föreningens årsmöte för godkännande.
Härutöver har föreningsstyrelsen rätt att utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrelse.
Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.
Sektionsstyrelsen och kommitté/utskott upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen/kommittén att gälla under nästföljande verksamhetsår.
Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.
Fastställda av styrelsen 1986-01-20, reviderade 1994-01-11 och 2008-02-25.
1. Målsättning: Sektionsstyrelsen fastställer sektionens idrottsliga målsättning och inriktning i enlighet med stadgarnas formuleringar för idrottens mål och inriktning (se inledningen och § 1)
2. Firmateckning: Sektionsstyrelsen beslutar om hur sektionens firma tecknas för uttag av sektionens medel på bank, Bankgiro eller Plusgiro. Firmateckning får göras av sektionsstyrelse för sponsoravtal eller avtal om arbetsinsatser med upp till 1/3-dels basbelopp per företag (2020=15767 kr). Övrig firmateckning ska göras av föreningsstyrelsen. (se § 5)
3. Delegering: Sektionsstyrelse får besluta om och genomföra inköp eller betala andra utgifter enligt fastställd budget. Om årsbudgeten för ett kostnadsslag kommer att överskridas med mer än 20 %, ska föreningsstyrelsen först godkänna budgetöverskridandet.
4. Medlemskap: Beviljas enligt § 10
5. Tävlingsdeltagande: Medges av sektionsstyrelsen (se § 14)
6. Klubbrekord och tävlingsregler: Sektionsstyrelse fastställer vilka regler som ska gälla för klubbrekord, klubbmästerskap och för andra tävlingar inom sektionens idrottsgren/ar med hänsyn till RF:s stadgar, SF:s stadgar och tävlingsreglementen och övriga föreskrifter.
7. SDF-ombud: Sektionsstyrelse utser ombud till SDF-möten. (se § 21:p12f)
8. Protokoll och ekonomirapport: Kopia av sektionens protokoll överlämnas efter varje sammanträde till föreningsstyrelsen och revisorer/sektionsrevisorer. Aktuell balans- och resultaträkning lämnas inför varje möte till föreningsstyrelsen och revisorer/sektionsrevisorer. Styrelsen protokollför att dessa lämnats, tillsammans med eventuella kommentarer och beslut.
9. Sektionens ekonomi: Sektionsstyrelsen ansvarar för sektionens ekonomi, vilket innebär planering av verksamheten så att verksamhetsårets intäkter plus tidigare balanserat överskott täcker årets kostnader, att likvida medel finns för löpande utbetalningar, samt att ekonomisk planering görs på längre sikt för att klara kommande verksamhet.
10. Större ekonomisk betydelse: I frågor av större ekonomisk betydelse, eller av principiell natur, skall föreningsstyrelsen först informeras innan sektionsstyrelsen fattar beslut.
11. Lotterier: Vid anordning av lotteri, skall föreningsstyrelsen först kontaktas för beslut om lotteriansökan eller fördelning av generellt lotteritillstånd.
12. Budget och verksamhetsplan: Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och v-plan för sektionen avseende kommande verksamhetsår. Budgeten och planen inges till föreningsstyrelsen för godkännande senast den 30/11. (se § 32)
13. Verksamhetsberättelse: Sektionen upprättar verksamhetsberättelse samt resultatoch balansräkning för sektionen och lämnar till föreningsstyrelsen senast den 15/1.
14. Anläggningen och andra gemensamma kostnader: För täckning av gemensamma kostnader för idrottsplatsen erhåller föreningen bidrag, samt bokför medlemsavgifterna, sponsorskyltar och en del andra gemensamma inkomster som t.ex. Bingolotto i föreningens kassa. Om dessa medel inte räcker, är sektionerna och kommittéer/utskott skyldiga bidra med medel, eller medverka vid arrangemang för att skapa mer intäkter. (se § 32)
15. Kommittéer: Sektionsstyrelsen föreslår till Årsmötet de ledamöter som skall representera sektionen i de kommittéer, som årsmötet eller föreningsstyrelsen beslutar ska finnas. (se § 29)
16. Idrottsaktiviteter på Vistavallen: Sektionsstyrelserna planerar i samråd de olika idrottsaktiviteter och annan verksamhet som under året skall äga rum på Vistavallen. Om överenskommelse inte kan träffas lämnas frågan till föreningsstyrelsen för beslut.
17. Sektionsträffar: För att ge tillfälle till samtal om gemensamma angelägenheter för föreningen utöver vid Årsmöte eller extra Årsmöte, anordnas under året s.k. sektonsträffar, där representanter för sektionsstyrelserna deltager tillsammans med föreningsstyrelsen. Representanter för sektionerna kan också bjudas in till föreningsstyrelsens sammanträde.
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden. Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar. På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten....
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. . Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
